radio
jag har blivit en ständig radiolyssnare då jag tillbringar mycket tid i olika bilar.
imorse var det en intressant intervju med en professor som inte såg ut som en sådan tydligen... han hade skrivit en bok Nextopia - livet, lyckan och pengarna i Förväntningssamhället som kommer ut i handeln imorgon. detta låter som en mycket intressant bok som kommer att få en plats i min bokhylla.
en bok som handlar om våra förvätningar. detta har enligt författaren och den sammanfattade texten av boken lett till att imorgon har blivit viktigare än idag! allt har blivit så tillgängligt för oss att vi undrar vad som väntar runt nästa hörn. vad ska hända här näst. vi har byggt upp vårt förväntningssamhälle där vi rusar mot nästa jobb, nästa grej, nästa dejt.... Vi söker efter nextopia som ska lova oss att nästan vad som helst är bättre än det vi redan upplevt. det finns gott om möjligheter att bli lycklig men hur länge håller vi oss lyckliga?
de slutsatser vi ska dra utav detta är att lev som om idag inte fanns, lär dig inte av dina misstag, du är aldrig bättre än din nästa grej...
det finns ju bara en sak att göra, fördjupa sig i detta ämne... jag har inte läst boken än men jag förstår ju varför jag känner som jag känner. jag känner mig som en ständig sökare och undrar varför de som bor kvar i min hemstad inte har tagit sig därifrån. varför jag flyttar runt och söker nya utmaningar hela tiden. jag har undrat om jag någonsin kommer bli nöjd? och i nästa tanke har jag tänkt att nöjd? ska jag bara nöja mig? med vadå? vardagstristess? för det är det jag tror kommer hända. att allt kommer att bli tråkigt. det är ju därför jag inte vill bli gammal. det är därför som jag vill vara evigt ung. jag vill inte bli en svensson riktigt än. jag vill luffa runt samtidigt som jag skulle må som bäst av att vara rotad och veta att jag slipper kuska runt för att det skapar stress att flytta, lära nytt, söka nytt..
människan är komplex, jag inte minst.
nej nu måste jag göra något så alldagligt som att ta hand om tvätten och troligen kommer jag då tänka att "jag har ju inga kläder att ha på mig" och sedan se över kontot på jakt efter mitt nya shoppingfynd som kommer att göra mig lycklig för ett kort tag tills jag åter igen står där och undar vad 17 jag ska ta på mig. att jag nyligen inhandlat 3 par byxor i olika format och en kjol tycks vara ett minne blott....
väldigt girly där på slutet...men nu var det tvätten som spann igång huvudet...
imorse var det en intressant intervju med en professor som inte såg ut som en sådan tydligen... han hade skrivit en bok Nextopia - livet, lyckan och pengarna i Förväntningssamhället som kommer ut i handeln imorgon. detta låter som en mycket intressant bok som kommer att få en plats i min bokhylla.
en bok som handlar om våra förvätningar. detta har enligt författaren och den sammanfattade texten av boken lett till att imorgon har blivit viktigare än idag! allt har blivit så tillgängligt för oss att vi undrar vad som väntar runt nästa hörn. vad ska hända här näst. vi har byggt upp vårt förväntningssamhälle där vi rusar mot nästa jobb, nästa grej, nästa dejt.... Vi söker efter nextopia som ska lova oss att nästan vad som helst är bättre än det vi redan upplevt. det finns gott om möjligheter att bli lycklig men hur länge håller vi oss lyckliga?
de slutsatser vi ska dra utav detta är att lev som om idag inte fanns, lär dig inte av dina misstag, du är aldrig bättre än din nästa grej...
det finns ju bara en sak att göra, fördjupa sig i detta ämne... jag har inte läst boken än men jag förstår ju varför jag känner som jag känner. jag känner mig som en ständig sökare och undrar varför de som bor kvar i min hemstad inte har tagit sig därifrån. varför jag flyttar runt och söker nya utmaningar hela tiden. jag har undrat om jag någonsin kommer bli nöjd? och i nästa tanke har jag tänkt att nöjd? ska jag bara nöja mig? med vadå? vardagstristess? för det är det jag tror kommer hända. att allt kommer att bli tråkigt. det är ju därför jag inte vill bli gammal. det är därför som jag vill vara evigt ung. jag vill inte bli en svensson riktigt än. jag vill luffa runt samtidigt som jag skulle må som bäst av att vara rotad och veta att jag slipper kuska runt för att det skapar stress att flytta, lära nytt, söka nytt..
människan är komplex, jag inte minst.
nej nu måste jag göra något så alldagligt som att ta hand om tvätten och troligen kommer jag då tänka att "jag har ju inga kläder att ha på mig" och sedan se över kontot på jakt efter mitt nya shoppingfynd som kommer att göra mig lycklig för ett kort tag tills jag åter igen står där och undar vad 17 jag ska ta på mig. att jag nyligen inhandlat 3 par byxor i olika format och en kjol tycks vara ett minne blott....
väldigt girly där på slutet...men nu var det tvätten som spann igång huvudet...
Kommentarer
Trackback
