tankar...
det blir inte bättre för Nana. hälsan hade försämrats under helgen. det är inte säkert att jag hinner dit i tid för att möta henne. för att jag ska få säga hejdå. för min skull. jag är bokad på ett flyg som lyfter först 16:e november. för en vecka sedan när jag sköt upp resan och bokade denna såg situationen helt annorlunda ut. allt förändras så snabbt.
allt detta har fått mig att fundera. på döden.
jag vet att det är ett tungt ämne och i sammanhanget droppar tårarna nerför mina kinder. men jag kan ändå inte låta bli att fundera, undra över saker. utgångspunkten är min farmor men tankarna är generella och mycket personligt kopplade.
hon är till åldern. naturens lag lyder.
så när man blir sådär gammal. hur tänker man då? har drömmarna uppfyllts? vilka var egentligen drömmarna?
jag inser att skillnaden mellan mig och min Nana är stor. hon växte upp under helt andra förhållanden än vad jag fått göra. förutsättningarna har varit helt andra.
jag funderar över om jag kommer vara nöjd med livet när det är dags för det att ta slut. kommer jag att vara tillfreds? för idag känns det som att jag är en evigt sökande och att jag på något sätt aldrig lyckas bli nöjd. att bli nöjd skrämmer mig något. för jag kopplar ihop det med att allt kommer bli tråkigt. äventyren kommer ta slut. livet kommer gå sin gilla gång.
men det kan inte vara det som är nöjd. ändå tänker jag så. varför vet jag inte. att vara nöjd måste för mig innebära att jag lever och gör det jag vill. men det går ändå inte ihop för mig. att vara nöjd verkar i mina tankar vara ett statiskt tillstånd. medan jag vill vara levande. uppleva. utveckla. upptäcka. undersöka.
nej jag får det verkligen inte till att gå ihop. för nöjd kan man väl inte vara om man hela tiden vill vidare. precis som i Nextopia...
ja...jag får nog läsa boken för att kunna utveckla mina tankar ytterligare.
jag hoppas att farmor är nöjd. att hon upplevt det hon velat. att hon har fått sina drömmar uppfyllda.
tyvärr hann jag inte bli stor och gammal nog för att ta reda på allt om henne som jag velat. det är inte lätt att bo så långt ifrån varandra.
allt detta har fått mig att fundera. på döden.
jag vet att det är ett tungt ämne och i sammanhanget droppar tårarna nerför mina kinder. men jag kan ändå inte låta bli att fundera, undra över saker. utgångspunkten är min farmor men tankarna är generella och mycket personligt kopplade.
hon är till åldern. naturens lag lyder.
så när man blir sådär gammal. hur tänker man då? har drömmarna uppfyllts? vilka var egentligen drömmarna?
jag inser att skillnaden mellan mig och min Nana är stor. hon växte upp under helt andra förhållanden än vad jag fått göra. förutsättningarna har varit helt andra.
jag funderar över om jag kommer vara nöjd med livet när det är dags för det att ta slut. kommer jag att vara tillfreds? för idag känns det som att jag är en evigt sökande och att jag på något sätt aldrig lyckas bli nöjd. att bli nöjd skrämmer mig något. för jag kopplar ihop det med att allt kommer bli tråkigt. äventyren kommer ta slut. livet kommer gå sin gilla gång.
men det kan inte vara det som är nöjd. ändå tänker jag så. varför vet jag inte. att vara nöjd måste för mig innebära att jag lever och gör det jag vill. men det går ändå inte ihop för mig. att vara nöjd verkar i mina tankar vara ett statiskt tillstånd. medan jag vill vara levande. uppleva. utveckla. upptäcka. undersöka.
nej jag får det verkligen inte till att gå ihop. för nöjd kan man väl inte vara om man hela tiden vill vidare. precis som i Nextopia...
ja...jag får nog läsa boken för att kunna utveckla mina tankar ytterligare.
jag hoppas att farmor är nöjd. att hon upplevt det hon velat. att hon har fått sina drömmar uppfyllda.
tyvärr hann jag inte bli stor och gammal nog för att ta reda på allt om henne som jag velat. det är inte lätt att bo så långt ifrån varandra.
Kommentarer
Trackback
