vi, ni, du eller jag
språklärare som man är i botten (gäller ej min egen blogg) så märker jag ofta ord i olika sammanhang.
det som fått mig att fundera idag är detta med vi - ni och du - jag.
jag funderar över detta i samband med relationer.
helt plötsligt blir jag i en relation vi. något som till och från kan vara rätt irriterrande. en fråga som ställs med ett du svaras med ett vi. Tex. Vad ska du göra idag? Vi vet inte...
jag är inte helt glädjeskuttande inställd till frågan vad ska ni göra i helgen?
i min relation, mitt parförhållande, med min sambo är jag fortfarande ett jag i mångt och mycket även om vi är ett vi ibland också då en relation består av två människor som kompromissar om mycket.
men jag sitter inte ihop med min pojkvän. jag är en egen individ. just jag har en mycket stark och fri vilja liksom jag uppmuntrar honom till att bevara sin egen person och utveckla den och göra det Han tycker om att göra på egen hand.
men det är något som jag har fått lära mig efter hand som tiden har gått och relationer har passerat. för jag har liksom många där ute varit i förhållanden där den egna personen flutit ihop och blivit ett vi eller kanske ännu värre ett han där kompromisserna är få och den ena parten styr det mesta.
så jag blir lite allergisk mot vi när jag frågat dig om något. jag blir lite allergisk när du frågar vad ni ska göra för att jag har en hel drös med egna planer som jag vill förverkliga för mig.
ser fram emot min shoppinghelg med JZ!! tex.
