kvarlevorna efter brandövningen
kvarlevorna av den gravida kvinnan efter brandövningen blev en haltande sak.
hela torsdagen haltade jag ikring för jag hade så fruktansvärt ont i höfterna. när det brinner tänker man inte på att man har ont och på att vara ergonomisk när man springer med en brandsläkare på 6kg i ena handen. branden ska ju släckas.
så det fick jag sota för.
fick ta den enormt långsamma hissen upp till kontoret på våning 2 under hela torsdagen. trodde att jag skulle bli galen för jag vill ju gå i trapporna.
igår fredag var det något bättre men inte alls bra. travade trappor i ett gammalt hus och naturligtvis högst upp. men det är bara att bita ihop och köra på. något annat val finns det inte i det läget.
efter hemkomsten igår efter jobbveckan strålade värken genom mig och jag fastnade på soffan förbannad för jag ville ju göra andra saker med min fredakväll. men tydligen var jag trött också mitt i mitt förbannade tillstånd över orörligheten och det slog ut allt. klockan 20 hade jag ätit och tuppade av.
så nu har jag sovit gott, vilket är ett plus för den varan har det inte heller varit gott om, till klockan 8 i morse.
fortfarande ont men jag ska trotsa både värken och kylan och bege mig ut på shopping. men jag är inte dum - jag ska ta det lugnt och försiktigt och försöka acceptera att man blir konstant omsprungen av människor som kan gå riktigt när man är gravid.
för helt still kan jag inte heller vara det är inte heller bra.
