låg på soffan efter att vi varit på vår utflykt runt i affärer. Han tittade på skidskytte och jag slumrade en stund. när jag vaknar av att han byter kanal hör jag någon tala lite otydligt. ett program om funktionsnedsättningar. fastnar direkt. hinner inte se hela programmet men jag tror större delar av det. det handlar om behandlingsmetoder för personer med någon form av cp-skada.
jag både älskar och hatar program som dessa.
jag älskar dem för att det inger hopp, visar på utveckling och personer som får möjligheten att lyckas. att styra och påverka sina liv. möjligheterna. jag får rysningar över hela kroppen och glädjetårar när framgångarna visas, att det går - ingenting är omöjligt.
jag hatar programmen när den andra delen av myntet visas upp. hur forskare och så kallade kunniga sitter och säger att metoderna inte fungerar. det är ingenting vi ska satsa på i Sverige. vi betalar inte för detta. vi är inte intresserad av att utbilda personal inom metoden/pedagogiken.
hur kan de säga så?
en man med cp-skada berättar om sina framgångar med metoden och utan den skulle cp-skadan ta över och styra hans liv men idag är det han själv som styr och påverkar sitt liv. nej. säger forskare. studier visar... ja vadå? det är uppenbarligen fel på studierna. vi kan aldrig ta ifrån en människa dennes upplevelser, vi måste lära oss av dem och ta dem till oss för att hjälpa andra, andra som kanske inte har förmågan att uttrycka sig.
så jag är både jublande glad och sorgsen inombords efter ett sånt program. kämparandan kryper fram i mig.
jag förbereder Honom på att om vårt barn har någon form av funktionsnedsättning då är det vi som läser, vi skaffar all kunskap vi kan inom området och sätter hårt mot hårt redan från början för det kommer att bli en livslång kamp.
jag lider med alla föräldrar som måste föra den kampen, om rätten för sina barns utveckling och välmående. investera tid och pengar som istället kunde ha lagts på att vara en familj med allt vad det ska innebära, utan kamp och maktlöshetens känslor.
Taget från tv4.se (behandlingsmetoden kallas för konduktiv pedagogik)
Vården är cp
Om behandlingsmetoder för cp-skadade
Lördag 23 januari 2010 16:00
Svensk dokumentär från 2009. Lars Mullback är filmregissör och cp-skadad. I en dokumentär från 1996 försvarade han en kritiserad ungersk behandlingsmetod för cp-skadade. Han lät sig själv behandlas på plats i Ungern med lyckat resultat. Här följer han upp vad som hänt med de barn som i slutet av 90-talet valde den ungerska metoden. Han träffar också forskare som har olika åsikter om hur cp-skadade ska behandlas.
Vården är cp är en svensk dokumentär från 2009 av filmaren Lars Mullback.
Lars Mullback är filmregissör och cp-skadad. I dokumentären, Jo, du kan, från 1996 försvarade han en kritiserad ungersk behandlingsmetod för cp-skadade. Han lät sig själv behandlas på plats i Ungern med lyckat resultat.
Här följer han upp vad som hänt med de barn som i slutet av 90-talet valde den ungerska metoden.
Han träffar också forskare som har olika åsikter om hur cp-skadade ska behandlas.