you can run...

men det hjälper oftas inte innan allt är löst och i sin ordning...

det jag försöker förtränga. ignorera. glömma. gömma. bortse från. det går inte. det återkommer. livas upp. bekräftar.

hela tiden återkommer det. så fort jag börjar tvivla återvänder det med ny kraft och bekräftar mina misstankar. och ärligt hur ofta brukar jag ha fel? i mina analyser - sällan!

för problem nr ett förstår jag att något stort måste till. något måste ske. jag måste agera. säga ifrån. för att det ska försvinna. det som gnager mig är att tillfället aldrig infinner sig. koderna går inte att besvara.

det andra begriper jag mig inte på. bonding på konstiga grunder. enbart skumt.

det tredje har jag försökt med men jag vet inte. accepterande måste nog till stånd enbart från min sida. det får vara så här konstigt och så var det med det.

kanske kanske att detta kan försvinna ur huvudet nu för en stund. nu när det är nerskrivet och bortskickat.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0