mot kylan

var iväg igår till husvagnen och hälsade på mamma och pappa och hämtade mammas längdskidor. hennes skidor är mjukare än mina som jag har svårt att trycka ner spannet på. sen var hennes redan preparerade med tejp.

tejp är bra. är inte mycket för valla. mina bästa skidturer har jag haft på tejp. det får man inte säga i en sån här skidfamilj där både Han och svärfar vallar för fullt men jag är alltid redo att åka, bara att ta skidorna och gå oavsett väder nästan.

och när vi hade hämtat dem bestämde jag mig för att i mörkret testa hur det kändes med rygg och allt att åka lite. det gick sådär. fick lite känningar och när vi kom till en backe som inte vara allt för stor fegade jag ur mer än vanligt och kände mig inte alls säker på att ta mig ner. fick lite hjälp av Honom.

höll på att bli påkörd av två ungar också. vi skulle korsa en slalombacke på vägen tillbaka. det var ju stängt så några ungar hade klättrat upp i backen för att åka pulka. vi stannar vid sidan och tittar upp mot dem. de avvaktar så jag tänker att de ska släppa förbi oss innan de åker.

icke. när jag hunnit ut halvvägs i slalombacken då släpper den ena och passerar precis framför skidspetsarna mina.
stannar och tittar mot den andre. avvaktar. verkar inte ska åka. så jag fortsätter för nu vill jag komma över, de är inte pålitliga för 5 öre. då släpper nästa och jag hinner precis ta mig över så att nästa unge passerar bakom skidorna på mig.

j-kla ungar!!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0