emelinaemelej

har nyss kommit upp till underbara Dalarna. jag slås av det varje gång jag kommer upp, hur underbart vackert det är här. jag kommer nog födas, leva och dö här...men innan så måste jag hinna med lite gästspel här och där som just nu i Linkan.

fyra timmar i bilen var långsamt men det gick. att köra bil blir för monotont för mig så jag vill hellre sova mig igenom hela resan vilket är ett problem när det är man själv som kör och man är ensam i bilen. men upp kom jag.

fick tårta när jag kom upp och jordgubbar, vet inte riktigt vad det var vi firade? kanske alla födelsedagar som varit och ska komma, tydligen fyller min kusin dagen innan mig vilket jag inte visste om..

men det var en trött clan som gick och la sig tidigt igår, tydligen hade de varit uppe lite längre på tisdagen..

var dock tacksam för att få gå och lägga mig tidigt. somnade innan Lång hunnit ringa och när han ringde var jag inne i en dröm och tyckte att dörrklockan ringde nå otroligt och kunde ingen få tyst på den? svarade i telefon och fick tyst på oljudet men vad jag sa är jag inte speciellt medveten om...han skulle återkomma på förmiddagen så jag lär nog ha svamlat rejält.


i övrigt blev jag förbannad igår. det går inte att tumma på kvalitet!! det som jag en gång tyckte var bra, som jag kunde lära mig massor utav håller på att urlakas. det känns inte okej. hann inte förklara "det är ingen ursäkt" kommentaren heller...men med det menar jag att det inte är vår smäll att ta. inga strutsfasoner, här får vi inte stoppa huvudet i sanden och linda saker i bomull, vi är skyldiga att reagera och bidra till förbättringar. men det är inte vår ursäkt.

jaja thing can only get better, I hope..