på din sida

på eftermiddagen igår var det grav-fika. även om vi sitter i samma båt med stora magar så kan det vara så annorlunda. denna gången var det två på 30+ som var i högsta hugg med att renovera hus. lite skillnad till vår studentlägenhet där vi inte heller passar in riktigt men oj vad billiga levnadskostnader det är på vårt lilla kryp in. och det är mysigt. lite litet men mysigt och det är vårt.

fast å andra sidan var det bra skönt att vakna upp på en övervåning hemma i Dalarna, gå ner för trappan, titta ut genom fönstret där solen sken och utanför en stor grön gräsmatta och det är bara att öppna dörren, sätta sig på bron och mysa in morgonen..

men det tiden kommer den också. vi är här nu och det är helt rätt ställe i livet. vi är inte klara med universitetet än varken Han eller jag.. undrar om vi någonsin blir det? nu när jag smittat Honom också med min kunskapstörst.

efter fikat begav jag mig för att hämta ut paket. en härlig löst sittande sommarklänning till vrakpris 99kr. har ingen aning om hur den kommer att sitta på men kunde inte motstå. fick avstå en helt underbar sommardröm som istället gick på 500kr..en annan sommar, en annan figur, suck.

fick upp ögonen för 70% lagerutförsäljning och hittade koftan som jag spanat in strax innan jul som då kostade 499kr och nu var nersatt och blev min för 145kr. vilket fynd!

sen for jag hem och gräddade pannkakor och lekte gräsänkling då han åkt med tåget. höll på att somna på soffan redan 19. jag som redan sovit på förmiddagen. ännu en tröttisperiod! men så är det hutlöst mycket just nu också.

såg ett program om förlossningsdepression. kunde inte låta bli att titta på det. det är ju hemskt att det ska vara tabubelagt. vi vet ju inte alltid hur kroppen fungerar med vårt mentala och det fysiska. vi kan drabbas av depressioner lika mycket som psykoser och brutna ben.

sen pratade vi Han och jag och hela natten sökte jag mig till Hans sida av sängen som var tom och sov oroligt. jag brukar ju vakna till x antal ggr nu för tiden om nätterna och då passar jag på att stryka honom på armen eller luffsa runt i håret. han sover som en stock varje gång jag pillar. om det snart är dags för att vakna brukar jag försöka vara snällare än väckarklockan och väcka honom försiktigt.

men inatt var det tomt. och så kommer det vara ikväll också. lika bra för jag lär nog åka in till jobbet hutlöst tidigt imorgon...men nu är jag hemma och är ledig!

mat!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0